Lagen talar om vem som har ansvar för vård av sjukdomar, både tillfälliga och kroniska, och hur denna vård ska vara organiserad. Det är normalt landstingens ansvar att bedriva sjukvård enligt HSL. All medicinsk vård, utredning och behandling vid tillstånd med funktionshinder ges enligt HSL.

Det finns också en kompletterande lag som heter lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, SFS 1993:387). Denna lag ska garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder får goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Insatser enligt LSS ges av landsting, kommun. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har ansvar för tillsyn av lagarnas tillämpning. Beslut enligt LSS överklagas till Länsrätten.

Personer som har ett omfattande vård- och tillsynsbehov kan få assistansersättning enligt en särskild lag (SFS 1993:389). Sådana beslut handläggs av försäkringskassan.

Personer som nått myndig ålder men som på grund av funktionshinder inte kan förvalta sin egendom eller sköta om sig själv och sin tillvaro kan få stöd i form av god man eller annat personligt stöd. Ansvaret för detta stöd ligger hos överförmyndaren och regleras i föräldrabalkens 11:e kapitel (SFS:381).