När du är gravid erbjuds du flera rutinkontroller på din mödravårdscentral. Ett basprogram talar om vad mödrahälsovården i Sverige ska innehålla. Alla prover och undersökningar är frivilliga.
Det är av flera skäl viktigt att veta din blodgrupp. Dels måste vi ha den till förlossningen, och dels måste vi veta om det finns anledning att misstänka att din blodgrupp och barnets blodgrupp inte skulle passa ihop. Under graviditeten går normalt små mängder blod över från barnet till dig. Om ni två har olika blodgrupper kan du då ibland bilda antikroppar mot barnets blodgrupp. Om du till exempel har blodgruppen 0 och barnet har blodgruppen A kan barnets röda blodkroppar efter födelsen lättare falla sönder och ge barnet gulsot. Känner vi till din blodgrupp kan vi redan från början veta om det finns risk för gulsot hos ditt barn efter födelsen. Du som är Rh-negativ kan läsa mer om detta och om Rh-profylax.
Vikten
Din barnmorska vill väga dig tidigt under graviditeten för att få en utgångsvikt. Du bör varken gå upp för mycket eller för lite i vikt under graviditeten. Det finns flera faktorer som påverkar kroppsvikten, till exempel ärftlighet, livsstil, mat, motionsvanor, sjukdomar, viss medicinering och graviditet. Summerar man vikterna för fostret, moderkakan och en utökad blodvolym i fullgången graviditet motsvarar det ungefär 9 kg. Resten av viktuppgången beror på att vätska samlas i kroppen och att du lägger på dig en energireserv i form av fett som hjälper dig att försörja ditt barn under amningsperioden.
Många kvinnor går upp kraftigt i vikt under graviditeten och har svårt att komma tillbaka till sin utgångsvikt efter att barnet är fött. En kraftig viktuppgång under graviditeten innebär risk för övervikt på lång sikt. Den genomsnittliga viktuppgången under graviditet är lite över 14 kg, men det finns stora variationer mellan olika kvinnor. Din barnmorska kommer att följa din viktuppgång och informera dig om lämplig mat samt uppmana dig att motionera även när du är gravid.