"Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden."

Detta första stycke är en rekommendation till allmänheten, det vill säga att du som bekant, granne eller släkting förväntas ta ditt ansvar för de barn som du ser far illa.

"Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket."

Detta andra stycke innebär att all personal inom hälso- och sjukvården, inom barnsomsorgen och skolan omfattas av denna skyldighet, liksom numera även enskild verksamhet (privata daghem, privatpraktiserande läkare). Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa.

"De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet."

Detta tredje stycke tydliggör och skärper anmälningsplikten som nu omfattar all familjerådgivning, det vill säga även icke kommunal familjerådgivning. För att göra anmälningsskyldigheten för olika yrkeskategorier har en hänvisning till anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § förts in i flera olika lagstiftningar som berör personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar t.ex- i Hälso- och sjukvårdslagen 2 f §.

"Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd."

I detta fjärde stycke åläggs sjukvården att lämna ut uppgifter. Det är alltså ett undantag när sekretessen sätts ur spel. Det innebär dock inte oinskränkt rätt att få ta del av journaler, utan bara de delar som är intressanta för utredningen.

Det är viktigt att veta att det i praktiken innebär att man är skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan ha betydelse för en utredning om barnets behov av skydd även om man själv inte funnit anledning att göra anmälan. När en anmälan enligt 14:e kapitlet, 1:a paragrafen kommit in eller om det på annat sätt kommit något till nämndens kännedom som kan föranleda någon åtgärd från nämnden, ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning enligt 11:e kapitlet, 1:a paragrafen.

Enligt 11:e kapitlet, 2:a paragrafen "får nämnden för bedömning av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs". Ofta innebär det att socialnämnden begär en barn- och ungdomspsykiatrisk bedömning/utredning och ibland ett barnmedicinskt utlåtande. Utredningen ska "bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader" vilket kräver en god beredskap och tillgänglighet. Vid särskilda skäl får dock socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.