Ingen annan typ av allergi hos barn är i så hög grad ärftlig som snabb allergi, atopisk allergi.
Risken för att ett barn ska bli allergiskt är större om barnet har allergiska syskon eller föräldrar. Hur stor risken är beror på hur svår allergi föräldrar och syskon har, och om båda eller bara den ena föräldern är allergisk. Ett barn kan också bli allergiskt trots att ingen av föräldrarna är det.
Risken för att ett barn ska bli allergiskt är 2-5 gånger större om en av föräldrarna är allergisk och 5-7 gånger större (50-70 procent) om båda föräldrarna är allergiska. Störst är risken om båda föräldrarna har svår allergi av samma typ. Man ska dock i positiv anda tänka på att även om föräldrarna har svåra allergier är chansen att barnet slipper allergiska problem minst 30 procent.
Vad händer i kroppen?
Om man har atopisk läggning bildar kroppen IgE-antikroppar mot proteinhaltiga ämnen från till exempel pälsdjur, dammkvalster, pollen eller livsmedel.
Om barnet har bildat IgE-antikroppar, men aldrig känt av sin allergi säger man att barnet är sensibiliserat och har en latent (slumrande) allergi. Om barnet utsätts för större mängder av det allergiframkallande ämnet, eller om barnet bildar fler antikroppar ökar risken för att allergin ska bryta ut.